Posts Tagged 'tjejvättern'

Tjejvättern

Idag har jag varit oooootroligt dumdristig duktig och hurtfrisk. Jag har suttit på min cykel i regn, blåst och kyla och trampat mig fram 10 mil. Förra året blev jag utmanad av en kompis och mamma hakade på. I år bestämde vi oss alldeles frivilligt att köra ett varv till. I år har sträckningen ändrats och utökats från de 9 mil jag tappert avverkade ifjol – men det gick helt över förväntan i år, måste jag säga.

Att starta med de två första milen i spöregn stod väl kanske inte högst på önskelistan, men vädret rår man inte över. Sen tyckte jag att den nya sträckningen var tristare än den förra. Framför allt så var det mest platt platt platt vilket gör att man får allt för få chanser till att vila rumpan.
När man väger så mycket som jag gör så känns det efter ett tag som att sadeln är på väg att bli en extra njure eller nåt – det är inte skav som är det största problemet då. Jag hade satt i lite extra skumgummi förutom cykelns gelesadelöverdrag och cykelbrallans stoppning. Det var tur.

Det är en mycket stolt tjej som skriver de här raderna, må ni tro. Och glad! 😀 När jag kom i mål fick jag en fin nalle som höll i ett hjärta av David. Det gjorde mig inte mindre glad, förstår ni som vet att jag älskar nallar och huserar ett helt gäng hemma i huset.
Nedan har jag klippt in resultatet för min tripp. Att göra en ytterligare mil på en timme och en kvart extra tycker jag känns jättebra. Speciellt med tanke på att jag förra året var i mycket sämre skick än i år när jag kom i mål. Förra året vägrade jag sätta mig på cykeln för att åka till parkeringen, men i år var det inte alls samma sak. Märkligt, kan tyckas med tanke på att jag då hade tränat power plate i ett halvår och nu var mer eller mindre otränad (förutom att benen får sin dagliga dos när jag tar ut dom på överviktspromenad med min kropp lastad ovanpå). Jag har minskat i vikt och det gjorde garanterat sitt till.
En glad tjej ska snart hoppa till kojs..imorgon är det Davids tur. Tillsammans med pappa ska han cykla halvvättern som är 15 mil. Jag önskar de ALL lycka och har meddelat att de FÅR bryta (för jag skulle aldrig i livet vilja cykla 15 mil men för herrar finns inget kortare lopp) men bryter de innan 10 mil så kommer jag och mamma nog garanterat att hånskratta lite massor.

Tjejvättern 2009
Depå Resultat
Start 08:30
Stocklycke 11:45
Skänninge 14:22
Mål 16:15

Historiska resultat
Lopp Startnr Starttid Målgång
Tjejvättern 2009 925 08:30 16:15
Tjejvättern 2008 1121 08:36 15:08
 
Annonser

Trampdax

Härliga vår! Blomfrön har såtts, gödsel har blandats med förra årets lite utarmade jord och penséerna står fint i sina krukor.
Gatorna sopas och det är dags att ta fram cyklarna. Cyklarna ja…det var ju så sant…
Förra året cyklade jag och mamma tjejvättern. Ett cykellopp för de som inte tycker att det räcker att cykla till pendeln på morgnarna utan vill göra det till en grej att cykla som tusan en varm sommardag. 😀
Efteråt..när loppet var över och jag stod där med min medalj så kändes det helt enkelt inte så jobbigt. Så vi sa att ”självklart ska vi cykla igen nästa år”.
Jag hade precis träffat David och innan han visst ordet av så hade han visst också utmanat sig själv att cykla halvvättern med pappa nästa år.
Nästa år.
Det låter alltid sådär lagom långt bort.
Tills dess hinner vi träna som tokar. Tills dess hinner jag skaffa bättre cykelbyxor än jag hade sist. Tills dess…ja..tills SNART! Nu är det inte mer än 2 månader kvar och jag har då inte sett röken av några cykelbyxor. Inte har jag sett röken av nån tokträning heller. Det enda jag har sett är min cykel. I garaget.  Davids cykel har ena hjulet borttaget fortfarande sen efter flytten till mig.

Nu börjar nedräkningen! 😀 Det är nu det gäller!!

Det faktum att de utökat sträckan på tjejvättern till 10 mil mot förra årets 9 som kändes alldeles tillräckligt gör jag vad jag kan för att förtränga.

Fredag kväll

Så har vi då landat hemma efter en arbetsvecka!
Inget är inbokat i helgen förutom att rensa ur förrådet och göra en massa saker här hemma.
Så..att säga att inget är inbokat är kanske att ta i. Men jag slipper titta så mycket på klockan och jag slipper ju vara på min arbetsplats och det är ju en vinst i sig.

Jag har som bekant trappat ner på vandringen nu och idag har jag inte gått mer än stegen på jobbet och lite andra lösa steg här och var. Åkte bil till jobbet och ingen lunchpromenad blev det. Det är så intressant att titta på stegräknaren nu, för där står det 1763 steg. Man kan nästan tro att jag sitter i rullstol, men så är det inte. Men det är ett bra mått på hur lite steg man tar i vardagen om man åker bil till jobbet, jämfört med att gå till pendeln. Det ger också förståelse för hur häpna benen måste ha blivit när stegräknaren kom in i mitt liv.
För 8 månader sen var jag mycket mer tränad för i juni cyklade jag ju tjejvättern. Men det var då det.
Sen träffade jag David, det blev sommar…och alla träningsrutiner somnade in. Men nu är jag på G igen och det är fantastiskt bra.

I helgen ska motionscykeln och pilatesbollen fram!
Heja oss!


Viktminskning

Sedan 6 maj 2012 har jag minskat: 82 kg

Dagar jag kluddat

november 2017
M T O T F L S
« Aug    
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
27282930  

Fixarflickan