Posts Tagged 'Gravid'

3 blir 4 på 2 vis.

Nu har sonen äntligen bytt ut sitt 3-årsliv mot ett betydligt mer efterlängtat liv som 4-åring. Igår skedde förvandlingen och det var med glädje han tog emot sina gäster och bjöd på hamburgare och chokladtårta i den för dagen solbeprydda trädgården.
CAM00053

Det var den ena förvandlingen i familjen. Den andra är att vi i oktober kommer att gå ifrån att vara en familj på 3 till en på 4. 😀 Det känns oerhört avlägset på nåt vis och det kan säkerligen bero på att vi inte gått ut med nyheten till någon alls innan förra helgen. Varför vi valde att göra så kommer i ett senare inlägg. Att vara gravid och opererad ställer lite större krav på kontroller än under en ”normal” graviditet och det kommer jag också att skriva en del om framöver. Det kryllar inte på nätet av bloggande gravida duodenal switch-opererade så jag tar mitt ansvar och lusar ner er lite med mina erfarenheter.

Terminens sista hemtenta är ihopsnickrad så nu är det väl i det närmaste sommarlov. Innan resultatet och det förhoppningsvis godkända betyget kommer så är det svårt att helt slappna av, men det borde verkligen ha gått vägen. Och då har jag ta mig tusan avverkat 2 år av mina 3 som distansstudent. Heja mig! Att jag ska kombinera barnafödande med sista året inkl praktik och C-uppsats blir ett spännande mål för nästa år. Men det är väl så jag lever mitt liv litegrann. Man ska inte stanna upp i livet för länge för då kan man lätt frysa fast. Så på´t bara! 😀

2 cm

Dagen började med en rutinträff hos bm kl 9.
Blodtrycket och bäbisens hjärtljud var bra. Jag frågade om hon kunde se vad eftermiddagens tid på spec.mödravården handlade om och hon sa att de ville göra en bedömning om eventuell ”induktion”. Dvs igångsättning.
Vi fick ett par nya tider hos bm men de vill jag helst slippa komma på. 🙂

På Akademiska fick vi träffa ett par läkare (eller en läkare och en bm, jag vet inte riktigt) och först trodde de att jag var ditskickad av min bm för att jag har problem att gå och vill bli igångsatt. Men då förklarade jag att remissen kommer från en läkare i Enköping och att jag inte alls har nåt finger med i spelet. 🙂
De sa att det de skulle göra idag var en inre undersökning och så skulle hon utföra en hinnsvepning.

Undersökningen var ganska okej – trots det faktum att två personer skulle vara där  och gräva – men hinnsvepningen var ju inte det skönaste jag varit med om. Hej och hå… Men kan det göra nytta så var det ju värt det.
De kom iaf fram till att jag var öppen 2 cm och det är ju helt klart ett steg i rätt riktning.
Hon tyckte inte att den beräknade vikten vi fick förra veckan räcker för att sätta igång. Ska man få ett stort barn så har det visat sig att det bästa är att få komma igång på egen hand. Risken ökar annars för att det slutar med snitt…
Vi fick en tid för att göra ett ultraljud nästa vecka för att se om bäbisen fortfarande växer och ta en ny ställning till igångsättning, men de trodde inte riktigt att den skulle vara kvar på insidan då.
Och vi kan inte annat än att hoppas att hon har rätt. 😀

Nya erfarenheter

Nu när jag har lärt mig hur det känns att ha halsbränna, karpaltunnelsyndrom och onda fogar så har turen kommit till ischiasnerven. Idag, helt plötsligt, tyckte den att det var dags att visa mig hur det känns när man har ont just där.

Så om jag gick lite märkligt innan pga fogarna och onda sammandragningar så kan man säga att jag går inte snyggare. Och det går definitivt inte fortare.

Härliga bäbis! 🙂

Nejmen…

…nu funkar inte crocks-dojjerna att stoppa in fötterna i. För små!
Kalla mig elefantfot!

Tur att det finns strumpor & kallt vatten så man kan sätta på sig svalka på kvällarna när det känns som att fötterna brinner.

Mer kontroll

I onsdags var jag på rutinkontroll hos bm och vi skulle dels sammanfatta graviditeten (som gått över förväntan och väldigt bra) och dels skriva lite inför förlossningen.
Det är så skönt för de kan fritt läsa i journalen på datorn både på mödravården och Akademiska så jag behöver inte släpa papper eller komma ihåg saker som sägs hit och dit.
Blodvärdet ligger fortfarande och stampar nere på 110 men jag tuggar vidare på mina järntabletter så får vi se. Jag har inte kommit ihåg att ta de alla dagar nu heller sen jag gick på semester, men nu ska jag se till att inte missa. Inte bra med lågt värde…
Blodtrycket ligger också bra till och sockret var på 4.7 så det är ingen fara där heller.

Däremot så ville nån läkare att jag skulle åka på en till tillväxtkontroll i Uppsala.
Vet inte om det beror på att bm jag var hos sist tyckte att livmodern verkade väldigt stor eller om det helt enkelt är för att de inte kan känna sig fram. Ingen sa nåt sist jag var på specialistmödravården så jag tror nog på det förstnämnda.
Jag hann knappt åka ifrån bm förrän de ringde från Ackis och hade fått min remiss, så nu har jag en tid där på tisdag. Tur att jag har semester – det är ett himla rännande både här och där när man väntar barn. 😀

Idag har jag plockstädat lite här hemma, men mestadels har jag vilat. Det är så himla frustrerande att det gör ont på olika sätt vad jag än gör. Den här nackspärren (eller vad jag ska kalla den) stör mig nåt oerhört för högerarmen går inte att använda på ett bra sätt samtidigt som jag inte har ordentlig kraft i vänsterhanden heller för där håller karpaltunnelskiten på och härjar. Men men…allt har ett slut. Och än har jag inte gått in för nedräkning. Jag är segare än så. 😀

Nackspärr

Kan inte ligga eller vända mig hur som helst.
Efter några timmars sömn måste jag vakna och aktivt vända mig för att inte smälla av.
Men…se…det GÅR inte för onda nackspärren from hell har varit på besök sen igår och förlamar hela högerarmen inkl skulderbladet.
Jaaa – men jag sätter mig och sover, istället. *känner mig smart*
Men…se…det GÅR inte för fogarna skickar hatbrev och hotar med att göra mig bra olycklig resten av den dag som knappt börjat, om jag ens tänker tanken på att sitta så länge.

O du söta bäbis, dröj inte en månad till.
Tänk på din stackars pappa – hans stora tålamod kanske sinar och knappt räcker till dig om du gosar därinne för länge!

Sista föräldrautbildningen.

Igår var vi på plats för att ses en sista gång innan alla bäbisar ska komma ut.
Huvudtemat var amning.
Jag tycker att det är bra att man tar upp att det kan vara lite kruxigt att få amningen att fungera bra och framför allt att det behövs lugn och ro. Bm poängterade återigen vikten av att vara lite restriktiv med besök i början för det är jobbigt att få allt att funka, speciellt om man känner sig stressad. De små bäbisarna känner av direkt om mamma är obekväm och det försvårar det hela.

Det sägs ofta att när bäbisarna håller på att småsnutta hela tiden de första dagarna så är det för att de har ett stort sugbehov. Men de gör bara det de är programmerade att göra. De vet nämligen att om de suger mycket så sätter de igång mjölkproduktionen. Ger man då napp så blir bäbisen nöjd, för den tror ju att den gör det den ska. Men det händer inte mycket med mjölkmaskineriet då…
Men förutsättningen för att den ska få ligga där och snutta är att den tar ordentliga tag och inte bara lattjar med bröstvårtan, för det gynnar ingen mjölk. Och inte relationen med mamma heller, när hon sitter där sen med sår sen… 😀

Efter sex veckor kan man tycka att bäbisen vill äta oftare än vanligt och man tror då lätt att mjölken håller på att ta slut. Men det är bara en tillväxtperiod och återigen vet bäbisen att om den suger lite oftare så sätts mjölken upp ett snäpp så att den kan få lite mer. För den har ju blivit större nu och behöver mer mat. Samma sak händer tydligen efter 3 månader.

Smarta barn kräver lyhörda föräldrar. Så kan man väl sammanfatta det hela.  🙂

Föräldrautbildning del 4

Igår var gruppen iväg till öppna förskolan och träffade en familjerådgivare för att prata lite om relationer.
Jag tycker att det är viktigt att prata om hur det faktiskt kan vara och bli i ett förhållande som berikas med en liten knodd.
Det är inte bara rosenskimrande alla gånger.

Vi blev indelade i mammor/pappor och så fick vi några frågeställningar att diskutera lite kring.
T ex
”Vad känns roligt med att få barn och vad känns oroligt?”
”Hur har ni förberett er för bäbisens ankomst?”
”Hur har ni tänkt er den första tiden när ni kommit hem med den lilla bäbisen?” (besök och annat)
”Vad kan man göra för att hålla relationen vid liv när man fått ett litet barn som kräver mycket?”
Det kanske var nån mer fråga också, men jag minns inte riktigt…

Det blev såklart en massa prat om saker runtomkring också. 😀

Vi fick också fylla i ett cirkeldiagram där vi skulle färglägga tårtbitar utifrån hur mycket tid vi lägger på olika saker.
Hur mycket tid vi sover, arbetar, hemarbete, egentid + tid med partner osv.
Lapparna spar hon och så blir vi kallade till en träff om ca 6 månader då vi kommer att få göra nya cirklar. Utifrån hur vi tycker att det har blivit kan vi sen prata om ifall det är nåt speciellt vi kan tänka på…och ge och ta emot lite tips.

Kvällen avslutades hemma med årets första grillning. Kycklingwrap fylld med grillade smarriga grönsaker och en god sås gjord på grillade paprikor och chili, bland annat.
Life is good! 🙂

Ringar av!

Igår tog jag av mig ringarna för de satt lite väääl tajt. Imorse skulle jag prova att ta på mig dom igen, men det gick inte. Så nu hänger de och dinglar runt halsen istället. Ja..alltså..jag har de i ett halsband – jag har inte satt de runt halsen som halsplattor man ser i TV-program från andra länder. 🙂 Bara ifall nån undrade.
Är lite svälld runt fotlederna på kvällarna, men det försvinner under natten och det är ju huvudsaken. Då slipper man oroa sig för havandeskapsförgiftning.

Blodtrycket var bra sist jag mätte – men om det går upp kommer jag att skickas till Uppsala för bedömning. De är väldigt försiktiga med havandeskapsförgiftningen – de kollar urinprover och tjatar hela tiden om att ringa om det uppstår huvudvärk. Men det är ju inte så konstigt – det är ju ett farligt tillstånd, så för min del får de vara precis hur försiktiga dom vill.

När vi nu ändå pratar om krämpor så kan jag ju meddela att jag nu, 37 år gammal, fått veta hur det känns att ha halsbränna. Tadaaaa!
Jag har haft det några gånger den sista tiden men imorse (eller inatt) var det lite extra knöligt. David vaknade och undrade varför jag satt upp – sen gick han till köket och hämtade lite meduciin till sin fru och ips vips blev allt bättre. 🙂

Föräldrautbildning del 1

Idag var det dags att gå på den första föräldrautbildningen och vi var totalt 7 blivande mammor och 6 pappor. Jag är glad att David var med för det hade känts lite ensamt att komma dit själv.
Vi blev indelade i 4 mindre grupper (killarna i två och tjejerna i två) och så skulle vi skriva ner på ett papper sånt som vi skulle vilja veta mer om och lite sånt vi förväntade oss av utbildningstillfällena.
I min grupp så pratade vi mest och skrev ingenting. =)
Vi tyckte att det verkade på barnmorskans planering som att hon skulle få med det mesta.

I Uppsala dit vi hör så har man infört en 6-timmarsregel. Vilket innebär att om allt går bra så åker man hem efter 6 timmar. Det har visst förekommit att man blivit hemskickad mot sin vilja, men enligt bm så ska man inte bli det om man verkligen känner att man inte klarar av att åka hem.
En intressant aspekt är ju faktiskt, som någon påpekade, att om förlossningen dragit ut på tiden så blir det ju lite av en trafikfara att köra hem om man är trött som en zombie.
När man åker hem så skickas en signal till barnmorskorna hemma i Bålsta och de ringer för att göra hembesök om man vill. Man har möjlighet att få besök tre dagar på raken, sen är det distriktssköterskorna som tar över kollen på att den lilla krabaten växer som den ska och att allt rullar på. Det känns väldigt tryggt att det ändå finns möjlighet att få hjälp, om man nu blir hemskickad efter 6 timmar. Det kommer ju att dyka upp många frågor när man sitter därhemma med en liten bäbis och då är det ju bra att kunna få möjlighet att få lite hjälp.

Vi gick även igenom lite om förlossningen. Hur barnet tar sig ut och vad som händer inuti kroppen. Det var flera av tjejerna som mer än gärna skulle vilja hoppa över själva förlossningen och bara vakna upp en dag och så var det gjort. Men jag måste säga att jag inte alls skulle vilja missa det hela. Jag förstår att det antagligen kommer att vara det mest smärtsamma jag någonsin upplevt, men jag är inte rädd alls. Och ut måste ju bäbisen komma på nåt vis.
Jag hoppas verkligen att jag slipper att bli snittad, men blir jag det så är det ju så.

Imorgon är det dags för ett nytt besök hos bm och sen åker vi till Uppsala för att titta in till bäbisen och se så att den är så stor som den ska och hur den ligger. Jag tror inte att den är fixerad ännu, för jag tycker inte att det känns som att den ligger åt samma håll hela tiden. Men jag kan verkligen ha fel, för det här med små bäbisar i magen har jag ingen erfarenhet av. Och det ska visst vara när den fixerar sig som det känns som att det går blixtstötar rakt genom hela underlivet, vilket händer en del. Men vi får se imorgon.


Viktminskning

Sedan 6 maj 2012 har jag minskat: 82 kg

Dagar jag kluddat

juli 2020
M T O T F L S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  

Fixarflickan