Ditt och datt

Det är måndag. Jag gäspar.
Pendeln var några minuter sen så jag missade bussen men det fick gå bra det med. Jag vägrar vara på jobbet 40 minuter för tidigt varje dag bara ”utifall att” pendeln bråkar.

Kom på imorse att det var alldeles för länge sen jag tog några mått så det får det bli ändring på. Ikväll åker måttbandet fram!!

Helgens mat har varit LCHF för hela slanten. David provade att göra kakor och det har han inte gjort för sista gången.
Botten gjorde han av en sats mandelbröd som han blandade med lite kokos. Ovanpå det bredde han ekologisk jordnötssmör. Smält mörk choklad blandades med kokos och hamnade längst upp på toppen och så ut i kylan med dom.
Jättegoda! 🙂 Ska fota och visa hur de ser ut.
Det har haltat lite med foton för min dator har sagt upp sig helt nu. Tror det får bli kyrkogården för den.
Som tur är så finns det resurser hemma så tills vidare sitter jag med Davids pensionerade bärbara fast med mitt tangentbord, mus och skärm. Tur att det funkar för jag får spunk av att skriva på bärbara små tangenbord. För att inte tala om musplattan.

En ny vecka har börjat och jag ska äta soppor den här veckan har jag tänkt. För att jag känner att jag vill. Kroppen vill. Jag tar en dag i taget så får vi se.

Såg i dagens metro att det är en KY-utbildningsmässa i kulturhuset imorgon och på onsdag. Jag får helt enkelt flytta min smyckestillverkartid framåt några timmar imorgon och gå dit. Tänk om jag skulle hitta nåt spännande för hösten?

Annonser

Bjudmat

Frukosten blev en ”kakao med mintsmak” som den så fint heter. 🙂
Det är inga problem med frukostarna på jobbet. Visst, ibland skulle det kännas enklare att bara ha en macka att äta på morgonen, men det är inte så att det på nåt sätt känns besvärligt. Förutom när jag bara vägrar äta soppor förstås, men då blir det en allévobar istället.
Lunchpromenaden idag blev inställd. För att alla skulle få hinna ta lite lunch idag så fick det bli 15 minuter var istället för 45. Och då hämtade jag lite te och sträckte lite på mig bara.

Det är så lugnt här idag så det finns risk för att somna mellan varven. Skulle just vara snyggt. Tur det finns internet. 🙂

Till lunch mixade jag ihop en svampsoppa. Det är väl den av de varma sopporna som jag först skulle plocka bort om jag måste välja. Den är inte äcklig – men minst god. Att blanda svamp och grönsak är däremot mycket bättre. Min kollega smäller av när hon känner lukten av svampsoppan. Då åker tröjan upp över näsan…hahaha..jag undrar just hur mycket jag skulle betala för att få henne att provsmaka den?

Efter jobbet idag ska jag och två kompisar besöka en av världens sötaste, gulligaste kvinna. En äldre dam som vi lärde känna på vattengympan hemma i Bålsta och som nu blivit änka för en liten tid sedan.
Hon ville att vi skulle komma dit och det gör vi mer än gärna. Det kommer visst att serveras paj – som jag inte så gärna äter. Så jag hoppas det finns lite sallad jag kan ta…och så hoppas jag att mina vänner är hungriga som vargar 🙂

Det här är inget nytt fenomen. Det drabbas de flesta av som har nån form av mathållning som gör att de inte vill äta allt som kan tänkas serveras överallt. Detta med att äta för att vara snäll. Mot andra då, bör tilläggas.
Varför är det så viktigt att tillfredsställa andras behov?
Hur kommer det sig att det är så pinsamt att säga att man inte äter kakor när fatet skickas runt?

Är det så att det är andras hjärnspöken vi försöker rädda de ifrån? De som skriker:

”Hon gillar inte din mat”
”Hon tycker det ser uräckligt ut”
”Om du ändå gjort nåt annat så hade hon nog ätit”

Eller är det våra egna spöken som gör sig påminda?:

”Jag vill inte säga att jag försöker gå ner i vikt…huuuu så pinsamt”
”Hon kommer att tycka att jag är dum om jag inte smakar”
”Jag vill inte verka otacksam”

Det finns en variant till…och det är att vi faktiskt VILL äta. Så att det blir en ursäkt att vara ”till lags” när det egentligen bara är matmonstret som ser sin chans. Och döljer det i nån slags välgörenhet…som vi alla vet  är en BRA sak.
”Nu har hon ju stått här och lagat mat…då måste jag ju äta. Annars blir hon ledsen”.

Hur går dina tankegångar kring bjuderi?

Lördagsmys

Vi har en av Davids kompisar från Karlskoga här i helgen.
Behöver jag säga att jag somnade ensam igår och att det lät misstänkt likt spel från biorummet? 😀
Jag tycker det är himla trevligt och dessutom får jag tid att sätta mig med mina smycken i helgen.
De skulle äta lördagsmysfrukost bestående av äggröra, bacon och ett jättegott mandelbröd som jag snubblade över idén till på nätet.
Just idag kryddades brödet med vitlök och ost – verkade gott. Doftade iaf himmelskt.
Nästa gång ska det testas med fetaost, oliver och oregano.

Jag satt med vid bordet men var inte sugen alls. Det enda jag ville ha imorse när jag vaknade var….en cambridgeshake!! 😀
Det var inte igår som det hände, men jag mixade en mintchoklad och det var jättegott. Som en saknad vän, på nåt sätt. *skrattar*

Imorse vaknade jag klockan 6. Helt i onödan, men kroppen är van att den ska upp den tiden. Det jag undrar lite över är varför den inte vaknar självmant den tiden någon annan dag i veckan förutom just lördagar? Och det är ju inte bara så att jag vaknar. Jag har dessutom svårt att somna om. När händer det en vardag?

Ska åka med lite kartonger till tippen om en stund (vem lägger alla kartonger hemma hos folk?) och sen ska jag sätta mig och njuta vid mitt arbetsbord. Har lite inspiration och några idéer som jag ska leka lite med.

Sopptorka o otrohet

Nu har jag verkligen kommit in i en sopptorkeperiod. Jag vill verkligen inte ha soppa eller shake just nu. Det är inte så att jag känner en enorm längtan av att äta mat på dagarna heller – utan det handlar mer om vad jag inte vill ha.

När vi åkte hem från jobbet igår sa jag till David att jag inte har nån lust att äta soppor. Han kände likadant. Sen tänkte jag precis säga att jag inte vill sluta för alltid utan bara ta lite paus när han säger: Men det känns mer som att det bara är en svacka.
Så himla fiffigt – att vi känner likadant 🙂

Så istället för att dricka soppor nu om dagarna så tänker jag äta bars istället. Det blir inte ren kur eftersom det är några fler kalorier i dem. Men det struntar jag i. Jag äter ändå inte ren kur på helgerna…

Ibland är vi lite otrogna, jag och David.
Nää..inte mot varandra – men mot cambridge. 🙂
Allévo har en ruskigt god måltidsersättning som heter Dark Choco och den är vår nya favorit. De har smaker som toffee och blåbär också, men den här har en helt underbar konsistens. De innehåller samma antal kalorier som cambridge egna variant ”Slimbridge bar” men smakar godare. Kostar hälften så mycket och finns på Ica. Så det är helt klart värt att vara lite otrogen mellan varven 🙂

En lång lördag

Idag har vi haft en lång inspelningsdag med kören. Men nu är ta mig tusan CD:n inspelad och klar för vår del. Skönt!
Att spela in en skiva med kör + 9 musiker är jobbigt. Tusen omtagningar och man blir trött i både ben och huvud. Stegräknaren har inte kommit upp i så många steg idag, men benen har sannerligen fått jobba så det räcker.

Idag har det varit cambridge-fattigt, men såna dagar går också att överleva. 🙂 Till lunch idag serverades lax och sallad. Perfekt. Riset som var till uteslöt jag givetvis. Till middag hade David satt ihop en god kärleksfull måltid med lite oliver, ost, skinka och lite sånt som han fixade till tills jag kom hem. Alla hjärtans dag som det är och allt. 🙂
Imorgon blir ännu en hektiskt dag, men sen tar några lugnare vardagar vid. Ibland är det jobbigare med helg än vanliga jobbardagar.

Melodifestivalen har jag halvt sovit mig igenom, men jag tror inte det gjorde så mycket.
Hoppas du har haft en bra dag och att du varit snäll mot dig själv.

Renoveringsdag

Frukosten (varm vaniljshake kryddad med kanel :P) har just intagits och vi är laddade till tänderna för att ta tag i dagens projekt. 🙂 Det är så himla roligt att göra saker för ett gemensamt mål. Och båda vill vi bli färdiga nån gång, för det finns sannerligen andra saker vi vill göra än att planera ombyggnad.
Återkommer ikväll med åstadkommet resultat. Och kanske t o m bildbevis! 😀

Torsdag – dag 28

Nu har det gått 4 veckor.
Galet!

Tyckte det var nyss vi började, men å andra sidan så känns det som en evighet sen jag låg där på soffan, sjuk, gnällig och dan – sörplandes mina första soppor… Nu har det blivit rutin av det hela och allt är okej. Jag har blivit van att äta mina soppor på jobbet och kollegorna i korridoren kan nog snart ställa klockan efter ljudet av min mixerstav. 😀

På vägen hem från jobbet ringde de från kommunen här hemma och undrade om jag vill utöka mitt jobb hos dom som kontakt-/stödperson. Jag ser en ljusning på tråkjobbsfronten 😆

Ikväll blir det mätning och det ska bli intressant.
Stay tuned… 🙂

ps – idag har stegräknaren fått jobba lite… 😉