Archive for the 'I vardagen' Category

Tittut!

Tjohej!
Tillbaks efter ett långt uppehåll. Men ni har inte missat nåt av större värde för här har det pluggats, gäspats och längtats efter sommarlov bara. Pluggeriet går mot terminslut och jag kan säga att det här med ledighet ska bli rasande skönt.
Niklas är i slutspurten av sin nedräkning till den efterlängtade 4-årsdagen. Han började fråga hur många dagar det var kvar när vi var uppe i 70 dagar, så nu känns det skönt när han själv kan räkna ner med bara några små fingrar.
Han har stora planer för sitt inträde i 4årsåldern. Det är då han ska klippa sig för första gången, han planerar att flytta hemifrån och så ska han sluta helt med napparna. Han har de bara nu när han ska somna för natten, men då ska dom visst väck helt. Som kronan på verket ska han dessutom få en ”storpojkestol” till bilen så han ska få sitta framlänges och åka vilket han längtar otroligt mycket efter. Han klagar inte på sin bakåtfärd i nån större utsträckning, men han längtar så efter att kunna titta ut lite bättre och antagligen få känna sig stor.

Hade tänkt skriva många långa rader idag, men jag fastnade visst i en trist hemtenta som ska in nästa vecka så jag får fortsätta lite imorgon helt enkelt. Den som väntar på nåt gott. 😉

På återläsande!

Övergivna

image

Vi åker på semester i 2 veckor och ringarna får inte följa med. De har blivit för stora. Hemma till vardags funkar de hjälpligt, men jag har varken lust att tappa de i en bassäng, på en marknad eller lägga de kvar på hotellrummet. Då ligger de bättre hemma och min man kan passa på att låtsas att han är på kärlekssemester med sin sekreterare. 😀
Att ta in titanringar är inte det enklaste och inte heller helt gratis, framför allt inte med stenar i, så det är inget jag gärna gör mer än en gång. Därför får jag nog vänja mig vid att vara utan dom till jag gått ner färdigt.
Trist men sant.

Tandläkardags

image

Igår var det så dags för 3-årsbesöket hos tandläkaren. Han ville i n t e dit och han tyckte att vi nog skulle strunta i alltihop. Han klämde fram några tårar på parkeringen men jag tyckte nog att han kunde vänta och se hur det verkligen var hos tandläkaren först. Han höll med. Han skulle inte säga sitt namn i kassan och skulle inte följa med in när tandläkaren kom ut i väntrummet. Men när han, tandläkaren, sa att han skulle börja med den medhavda gosedjurskrokodilen och kolla hans tänder så gick det bra.
Vi pratade lite om borstningsvanor och nappsugning och så kom det in en sköterska med en ballong. Tandläkaren tog fram en sån där spegel på skaft och kollade swampys, krokodilens, tänder och räknade även Niklas fingertoppar med spegeln så man kunde se undersidan. Sen frågade han om han kunde få titta på Niklas tänder och döm om min förvåning när ungen gapade. När det var avklarat tyckte Niklas att vi skulle ta hissen ner igen. Det gjorde vi. Men först fick han händerna fulla med diplom, tandborste, visselpipa och ballong.
Han tyckte det var helt ok med tandläkaren och sa Tack och namnet på tandläkaren innan han stolt gick därifrån.
Ingen var mer förvånad än jag.
Mammas lilla vill-inte-på-kommando-pojke.

Middag

IMAG2890Provåt på nyaste restaurangen i byn. Helt klart godkänt. Texas-stuk på stället och då får man majskolv till köttet. Jag valde att köpa en kolv till unge herrn också eftersom jag ville ha min för mig själv. 🙂
Nu väntar rensning en stund till jag inte orkar mer – dygnet har helt klart för få timmar. Men snart är det sommar! :mrgreen:

Surkart

Äh, nu är det sådär mycket igen – studierna är i en horribel fas där jag är i extrem ofas. Flyttförberedelser behöver intensifieras, mycket att tänka på och Niklas är härligt intensiv mellan varven. Och jag är sådär härligt felvarvad med honom också lite nu och då. 🙂 Han är fantastiskt medveten om att han är en stor pojke som kan hjälpa till med allt. Han leker väldigt bra och är roligt påhittig och klurig i tankarna. Många roliga skratt får vi om dagarna och det är helt enormt hur mycket som rör sig i det lilla huvet. Han ser mycket fram emot sin födelsedag då han äntligen blir tre år. Det ska firas med födelsedagskalas och pärontårta enligt honom och han upprepar som ett mantra att han fyller år när vi flyttat. Och så har han tappat en tand,  säger han inlevelsefullt. Tydligen ska han få en ny när han fyller fem. 😀

Som tur är så pågår inte det här röriga, stressiga och bitvis galna livet mer än några månader till och vi har föräldrar som kommer hit och hjälper till med flytt. Sen får jag sommmmmarlov. Då ska här njutas – var så säkra.

Såld, till de impulsiva!

För att göra en lång historia kort:

Vi ville väldigt gärna bo i en specifik lägenhet.
Lade ett bud på den.
Sålde vårt hus.
Lägenhetsinnehavarna kunde plötsligt inte bestämma ett tillträdesdatum för oss.
Våra köpare hoppade av.
Köpare nr 2 i budgivningsordningen hoppade på.
Fortfarande inget datum för vår inflytt kunde ges.
Började motvilligt titta oss omkring efter alternativ av rädsla för att mista köpare.
Tittade på parhus i närliggande kommun för att ”kolla hur ett sånt ser ut”.
Skrev kontrakt ett dygn senare.
Pang!
Så kan det gå när man heter Anette och tar snabba beslut mellan varven.

Det blir ett parhus med gullig liten trädgård omgärdad av stängsel (nuvarande ägare har tre hundar) och jag tror att det kommer att bli ett bra ställe för Niklas att växa upp på. Många barnfamiljer i samma område och nära till skola och dagis. Vi får se vart det leder och hur det blir, men nu ser vi fram emot slutet av maj/början av  juni när allt är över. Inklusive flyttstök och B-uppsats. :mrgreen:

Känslan…

…att väga mindre än någon.
Inte mindre än skräckexemplen på TV som inte sett dagsljus på 5 månader och som behöver tvättas i sin säng. Mindre än såna jag känner. Inte känslan av triumf. Inte känslan av ”hahaaana”. Inte känslan av nedlåtande.
Känslan av märklighet. Känslan av overklighet. Känslan av att allt är på låtsas.


Viktminskning

Sedan 6 maj 2012 har jag minskat: 82 kg

Dagar jag kluddat

juli 2017
M T O T F L S
« Aug    
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930
31  

Fixarflickan