Skruvad?

Jag börjar på allvar undra om det står rätt till i huvet på mig.
Fast..egentligen så tror jag att det kanske inte är så farligt – utan bara handlar om de känslor man har för sitt lilla oskuldsfulla älskade barn.

Flera gånger om dagen så ser jag händelser framför mig. Situationer då det skulle vara hur lätt som helst för mig att göra illa Niklas på de mest märkliga vis. Inte så att jag känner för att göra det (givetvis!!!) eller på nåt vis skulle göra det – utan bara reflektioner över hur enkelt det är att det blir så fel.
I eftermiddags stod jag ute på balkongen på sjätte våningen hos några vänner och hade Niklas i famnen och skulle med lite kyla försöka lugna en ilsk skrikvarm bäbis. Jag fick ställa mig med ryggen mot räcket för att kunna stå kvar därute med honom. Jag skulle aldrig få för mig att kasta ut honom givetvis, men det blev så uppenbart att det skulle kunna göras. Lite som när jag flög luftballong och insåg att det skulle vara vansinnigt lätt att kliva över kanten och bara kasta sig ner…

Hur länge ska hjärnan hålla på så här?
Please don´t say för alltid!

Annonser

7 Responses to “Skruvad?”


  1. 1 Asta juni 16, 2010 kl. 07:25

    Jag tror att det är helt normalt, framförallt med första barnet. Att se olyckor överallt. Kommer ihåg brorsan när de fick sitt första barn (de fick till sist sex stycken) och man inte fick ha hundmat framme när de kom och hälsade på därför att barnet kunde stoppa den i munnen. Några barn senare var jag på besök hos dem och sa något om kattmaten som stod framme. De kopplade nog inte riktigt vad jag menade för de sa att de hade fått byta kattmat. Förut hade de haft en med röd färg i men de fick byta till en utan färg. Och orsaken till det var att när barnen stoppade in kattmat i munnen brukade de spotta ut den efter en stund och då blev det röda fläckar på mattan. Då hade filosofin gått över till att det som inte dödar katten dödar inte barnen.

  2. 2 Linnea (Gluffsen) juni 16, 2010 kl. 17:48

    hhahag roligt att du skriver de,de är samma för mig:P
    du jag och linn lär styra upp en fika snart=) hör av dig när lugnt lagt sig hos dig,du som fick bebis sist=)

    • 3 Anette juni 17, 2010 kl. 09:13

      Skönt att det finns fler som är lika ”skruvade” som jag!
      Absolut ska vi ses. Vi får boka in nåt snart, jag hör av mig. 🙂

  3. 4 LNJ juni 17, 2010 kl. 08:01

    Att se oluckor och att hormonerna svallar hör till ”moderskapet”…tro mig..det lugnar sig med tiden – intalar jag mig!!
    Kram

    • 5 Anette juni 17, 2010 kl. 09:14

      INTALAR JAG MIG!!! Herregud…du är ju inne på bäbis nummer 4! *förbereder mig på ett liv med nojor om tappade bäbisar med avryckta armar och ben*
      kram!!

  4. 6 Linn juni 17, 2010 kl. 09:04

    Precis så tänker jag också ibland! 😮 Va skönt att jag inte är ensam om det. 🙂


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Viktminskning

Sedan 6 maj 2012 har jag minskat: 82 kg

Dagar jag kluddat

juni 2010
M T O T F L S
« Maj   Jul »
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
282930  

Fixarflickan


%d bloggare gillar detta: