Ja men sådärja!

Ja..alltså…vitvarorna skulle ju levereras. Eftersom vi bor i Bålsta och inte nån km längre österut (Läs: på andra sidan länsgränsen till Sthlm) så får vi inte hjälp med uppbärning o montering av det vi handlar på tretti.se. Det må så vara…
Jag tänkte att ”äh..det kommer nog några snälla gentlemän som lätt som en plätt svingar upp våra grejer på bron åtminstone”. För alla er som inte förstår norrländska kan jag avslöja att ”bron” i det här fallet inte är en konstruktion avsedd att leda trafik ovan vatten – utan en helt vanlig farstubro. En trapp. Där man står när man ringer på dörren. Helt enkelt.
Nåväl. Att vänta på någon som ska komma ”efter klockan 9.15” är hopplöst. Men till slut kom dom då. Men inte var det några gentlemän som såg en snorig kvinna i nöd och såg sin chans att vinna ett leende. Jag fick helt enkelt skriva på ett papper och ha en trevlig dag. Jojo.
Tornet                                       Man kan hålla sig för skratt!

Med en liten kniv i högsta hugg och en liten pirra inköpt på Claes Ohlsson gick jag då ut på äventyr. Tanken att bara lämna allt därute kom till mitt medvetande – men det är ju knappast så att man vill lämna alla saker därute. Nog för att jag har tänkt lägga ut lite saker för 1:- på Tradera i dagarna men att ge bort sprillandes nya saker är ju lite att ta i.
Det första jag ser är en vaaarningstext:

Ett varningen ord                                        Känns ju upplyftande

Jag tappade faktiskt ingenting…men det var mer tur än skicklighet. Och att jag inte bröt ryggen på kuppen för att få ner tumlaren, likaså.
Deras gula pirror hade gjort det här på nolltid. Men det försökte jag förtränga. Jag hade ju min finfina.
  Pirran

                                                               Pirran min…            

Att rulla grejerna på platt (om än lite isig) mark var en liten kakbit. Men vi har inte den mest handikappanpassade bron i universum så man ska upp för två höga trappsteg. Där höll jag på att bli galen på riktigt. Men skam den som ger sig. Carola kommenterade i ett tidigare inlägg att jag är envis. Och det har jag stor nytta av mellan varven. Idag var en sån gång. Verkligen.

Nu är allt inne. 25 minuter senare. Och jag klarade till och med alla naglar 😀

Naglarna hela                              Nu har jag gjort mig förtjänt av ett stort glas vatten! 🙂

Älskling – som du ser kan det bli svårt att komma in genom den vanliga dörren…så du måste nog jobba dig in i huset. Väck mig när första maten är lagad på nya spisen och första tvätten klar! 😆

Fullt!

                                                        För NU går jag och sover!  *hostar*

Annonser

4 Responses to “Ja men sådärja!”


  1. 1 Los Zambo februari 19, 2009 kl. 12:00

    Woho, prylar! Det var duktigt gjort, mat kan jag nog skramla ihop men tvätten är nog mer ditt gebit. 😐

  2. 2 gaingra februari 19, 2009 kl. 15:14

    Du är ett rejält fruntimmer du, min kära Assiette!

    /Snikony

  3. 3 "Svärmor" februari 20, 2009 kl. 12:53

    Tur att du är envis, det mesta går ju faktiskt då…. Kan tro att David är i sett esse nu när det har kommit nya prylar, sånt älskar ju han… Kramisar

  4. 4 Carola februari 20, 2009 kl. 21:27

    Tänk på vad fint det blir när allt är klart.
    Lite avis är jag trots allt.

    Ha en bra helg ni också. Själv ska jag jobbe….


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Viktminskning

Sedan 6 maj 2012 har jag minskat: 82 kg

Dagar jag kluddat

februari 2009
M T O T F L S
« Jan   Mar »
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
232425262728  

Fixarflickan


%d bloggare gillar detta: